Inledning

Grundtanken med en metamodell för att uttrycka stadsplanen för ett lärosäte är att skapa ett gemensamt sätt att beskriva arkitekturen för ett lärosäte. Genom att använda metamodellen kommer det vara möjligt att se vilka gemensamma strukturer och komponeter som delas mellan lärosätena. Det går att säga att alla verksamheter kan använda samma metamodell för att uttrycka sin verksamhet. 

När ett lärosäte beskriver sin verksamhet med hjälp av metamodellen kommer det gå att se vilka potentiella samarbeten som finns. Även om fokus för uppdraget är att hitta samarbeten inom IT så behöver IT-stödet sättas i en relation till vilken verksamhet som systemen och infrastrukturen är aktiv inom. 

Funktionella förmågor och tjänsteperspektiv

Förmågor beskriver på en väldigt övergripande nivå VAD en verksamhet GÖR. Detta i motsats till HUR en verksamhet GÖR. HUR beskrivs genom detaljerade processkartor.

För att inte riskera i att hamna i en allt för detaljerad beskrivning av verksamheten har utgångspunkten var att använda funktionella förmågor. När det gäller förmågor brukar det hänvisas till två typer av förmågor:

• Funktionella förmågor
• Framgångsförmågor

Funktionella förmågor har ett intern perspektiv - det är de förmågor som verksamheten har för att få verksamheten att fungera. Genom att beskriva en verksamhet med förmågor och relatera de till vilka tjänser/produkter verksamheten vill exponera internt och extern kan det visa i en analys att vissa förmågor saknas. Framgångsförmågor är externa förmågor som realiseras av de funktionella förmågorna. Ett exempel på Framgångsförmågor är exempelvis "Vi skall bli världsledande inom ....". 

För att realisera en funktionell förmåga krävs ett antal resurser såsom:

• Processer
• Tjänster
• System
• Aktörer
• Artifakter
• IT-komponeter
• mm

Genom att beskriva verksamheten i termer av förmågor är det inte nödvändigt att detaljera innehållet helt utan det räcker med en övergripande beskrivning av förmågan. Detta kan sättas i relation till att beskriva en verksamhet i processer vilket kan vara väldigt tidsödande och ger ändå inte en helhetssyn av vad verksamheten behöver kunna för att leverera.

Tjänsteperspektivet

Genom att utgå från tjänster för att beskriva en stadsplan är på samma sätt som att använda förmågor ett sätt att förenkla och reducera detaljnivån i beskrviningen av ett lärosäte. Tjänster är det som en process eller applikation exponerer utåt genom ett gränsnit. Genom att analysera tjänsterna blir det relatiivt tydligt vad verksamheten behöver för resurser för att realisera sina förmågor. Det finns både interna och externa tjänster. Externa tjänster är sådana som konsumeras av externa aktörer eller är exponerade utanför sin egen verksamhet. Interna tjänster är typiskt tjänster som stödverksamheten levererar till kärnverksamheten. 

Tjänster kan levereras både av processer och av applikationer men också som form av infrastrukturella tjänster. När det gäller applikationstjänster och processtjänster kan man generalisera och säga att det är gränsnitten som skiljer. För processtjänster som inte är automatiserade i ett system är gränssnittet mänskligt medan för processtjänbster som är implememterade i ett system är gränsnittet digitalt via en hemsida eller liknande. När det gäller infrastrukturella tjänster är det ngt som användare har ganska svårt att realtera till. Ett tydligt exempel på en infrastrukturell tjänst som användare kommer i kontakt med är sin dator. Med dator som tjänst menas här den fysiska produkten, inte själva användandet av datorn.

Archimate

För att utrycka metamodellen har projektet valt att göra detta med hjälp av modellspråket ArchiMate. Valet att använda ArchiMate är att modellspråket är att ArchiMate är reltivt spritt inom sektorn och att ArchiMate är väl anpassat för att just utrycka en arkitektur.

Avvikelser från ArchiMate specifikationen

I stadsplanen finns det en mjöighet att uttrycka funktionella förmågor som inte är en del av ArchiMate specifikationen. I metamodellen är dessa uttryckta som "Business Function", vilket i specifikationen inte är samma sak. Dock så är egenskaperna på funktionella förmågor av samma typ som "Business Function" i relation till övriga objekt i metamodellen. Därför fungerar "Business Function" att användas som funktionell förmåga. 

Vad är en metamodell

En metamodell är en generell beskrivning på hur olika generiska element är relaterade till varandra. Med hjälp av en metamodell går det att beskriva en specifik implementation baserat på de element, relationer och regler som definieras i metamodellen. Ett exempel på en metamodell är core-concept i modelleringsspråket ArchiMate.

Denna modell kan sedna användas för att beskriva exempelvis hur en specifik process använder/bearbetar informattion och vilken roll som är tillsatt att utföra arbetet. Det är inte säkert att den specifika implementationen använder alla element i metamodellen.

Stadsplanen är en specialisering av den helt generella metamodellen för att beskriva kontexten stadsplan för lärosäte.

Metamodell för stadsplan

Metamodellen för att beskriva ett lärosäte utgår från ett antal arkitekturer. Dessa arkitekturer beskriver hela verksamheten uppefrån förmågor ner till infrastrukturkomponenter. Bilden nedan visar metamodellen i sin helhet. Utöver basarkiteturerna finns även en koppling till mål och krav för verksamheten samt en koppling till kund. Vissa av de begrepp som används i modelen kan verka främmande för den typ av verksamhet som finns inom utbildningssektorn. Det kan verka främmande att uttrycka student som en kund till lärosäte men mönstermässigt så sammanfaller synen på student som en kund till ett lärosäte väl med generella mönster av vad en kund är. 

Metamodellens indelningar

Nivåer

Arkitekturer

Element i metamodellen

Relationer