...

Genom att beskriva verksamheten i termer av förmågor är det inte nödvändigt att detaljera innehållet helt utan det räcker med en övergripande beskrivning av förmågan. Detta kan sättas i relation till att beskriva en verksamhet i processer vilket kan vara väldigt tidsödande och ger ändå inte en helhetssyn av vad verksamheten behöver kunna för att leverera. Det bör gå relativt snabbt att skapa en modell över förmågorna inom ett lärosäte. Efter att en modell över förmågorna är på plats kan arbetet fortsätta genom att detaljera verksamheten inom de andra arkitekturerna. Detta skapar snabbt en överblick på verksamheten och ett bra sätt att detaljera vidare där det finns behov av att detaljera - såsom processer som funkar sämre eller upphandling av nya IT-system etc.

En förmågekarta Funktionskarta som visar N1 och N2 förmågor för en verksamhet som är aktiv inom högskola- och universitetssektorn:

...

Inom varje arkitektur och i samband mellan arkiteturerna så finns det olika nivåer av detaljering. Nivåerna känns lättast igen genom att titta på en klassisk processkarta där man utgår från processområden som exempelvis stöd-, ledning- och huvud/kärnprocesser för att sedan detaljera vidare ner till lägsta nivån i form av aktiviteter.

Image RemovedImage Added

Metamodellens indelningar

...

• Ekonomi - Affärssystem
• HR - Affärssystem
• Studieadministration - Utbildningssystem
• Utbildningsstöd - Utbildningssystem
• Bibliotek - Bibliotekssystem
• Externa relationer - Relationssystem
• Infrastruktur - Infrastruktursystem
• Kollaboration - Relationssystem
• Forskningsadministration - Forskningsstödsystem
• Innehållshantering - Relationssystem
• Ledningsstöd - Affärssystem
• Forskningsstöd - Forskningssstödsystem
• Administration - Kan hamna i olika

I tabellform:

System (N2) ur ett verksamhetsperspektiv

...