...

Genom att beskriva verksamheten i termer av förmågor är det inte nödvändigt att detaljera innehållet helt utan det räcker med en övergripande beskrivning av förmågan. Detta kan sättas i relation till att beskriva en verksamhet i processer vilket kan vara väldigt tidsödande och ger ändå inte en helhetssyn av vad verksamheten behöver kunna för att leverera. Det bör gå relativt snabbt att skapa en modell över förmågorna inom ett lärosäte. Efter att en modell över förmågorna är på plats kan arbetet fortsätta genom att detaljera verksamheten inom de andra arkitekturerna. Detta skapar snabbt en överblick på verksamheten och ett bra sätt att detaljera vidare där det finns behov av att detaljera - såsom processer som funkar sämre eller upphandling av nya IT-system etc.

En förmågekarta Funktionskarta som visar N1 och N2 förmågor för en verksamhet som är aktiv inom högskola- och universitetssektorn:

...

Inom varje arkitektur och i samband mellan arkiteturerna så finns det olika nivåer av detaljering. Nivåerna känns lättast igen genom att titta på en klassisk processkarta där man utgår från processområden som exempelvis stöd-, ledning- och huvud/kärnprocesser för att sedan detaljera vidare ner till lägsta nivån i form av aktiviteter.

Image RemovedImage Added

Metamodellens indelningar

...

• Ekonomi - Affärssystem
• HR - Affärssystem
• Studieadministration - Utbildningssystem
• Utbildningsstöd - Utbildningssystem
• Bibliotek - Bibliotekssystem
• Externa relationer - Relationssystem
• Infrastruktur - Infrastruktursystem
• Kollaboration - Relationssystem
• Forskningsadministration - Forskningsstödsystem
• Innehållshantering - Relationssystem
• Ledningsstöd - Affärssystem
• Forskningsstöd - Forskningssstödsystem
• Administration - Kan hamna i olika

System (N2) ur ett verksamhetsperspektiv

Systemområde (N1), (Affärssystem) – System (N2), (Ekonomisystem) – Applikationskomponent (N3), (redovisning, finansiell styrning och uppföljning, budgetering, inköp, lönehantering)

Ett system skall definieras ur ett verksamhetsperspektiv. Ett system är en sammanhängande mängd applikationskomponenter som tydligt kan identifieras från verksamheten. System som finns för att andra system skall fungera såsom exempelvis Acitve Directory finns men syns inte i ett sambandsperspektiv mellan system eftersom AD ofta har relationer mellan flera system. Informationsutbyte mellan system görs i en vy mellan (N2) SystemA och (N2) SystemB utan att detaljera utbytet.  I exemplet nedan sker ett informationsutbyte mellan Antagningssystemet och Intranätet. Dessa har då ett beroende till varandra på systemnivå.

Image Removed

I en detaljerad bild som visar vilka delar i systemen som samverkar:

Image Removed

Element i Systemarkitekturen

Inom systemarkitekturen används 2 element i ArchiMate:

• Apllikationskomponent
• Applikationsfunktion

För nivåerna N1-N3 används Applikationskomponent enligt:

• N1 - Systemområde
• N2 - System
• N3 - Applikationskomponent

För nivå N4 används Applikationsfunktion:

...

I tabellform:

System (N2) ur ett verksamhetsperspektiv

Systemområde (N1), (Affärssystem) – System (N2), (Ekonomisystem) – Applikationskomponent (N3), (redovisning, finansiell styrning och uppföljning, budgetering, inköp, lönehantering)

Ett system skall definieras ur ett verksamhetsperspektiv. Ett system är en sammanhängande mängd applikationskomponenter som tydligt kan identifieras från verksamheten. System som finns för att andra system skall fungera såsom exempelvis Acitve Directory finns men syns inte i ett sambandsperspektiv mellan system eftersom AD ofta har relationer mellan flera system. Informationsutbyte mellan system görs i en vy mellan (N2) SystemA och (N2) SystemB utan att detaljera utbytet.  I exemplet nedan sker ett informationsutbyte mellan Antagningssystemet och Intranätet. Dessa har då ett beroende till varandra på systemnivå.

Image Added

I en detaljerad bild som visar vilka delar i systemen som samverkar:

Image Added

Element i Systemarkitekturen

Inom systemarkitekturen används 2 element i ArchiMate:

• Apllikationskomponent
• Applikationsfunktion

För nivåerna N1-N3 används Applikationskomponent enligt:

• N1 - Systemområde
• N2 - System
• N3 - Applikationskomponent

För nivå N4 används Applikationsfunktion:

• N4 - Applikationsfunktion

Applikationskomponent (N3)

Med applikationskomponent menas tillämpning och genom att standardisera tillämpningarna inom ett lärosäte går det att skapa en överblick hur många olika mjukvaror som realiserar tillämpningarna. Det är på denna nivå som det går att identifiera applikationer som realiserar samma tillämpningar. Som beskrivit tidigare är ett mål med systemarkitekturen att minimera antalet applikationer och endast i idealarkitekturen endast ha en tillämpning som realiseras av en applikation. Givetvis är det inte möjligt i alla fall men ger en indikation på vart det går att rationalisera. Genom detta arbete går det också att jämföra mellan lärosäten vilka tillämpningar lärosätet använder istället för att titta på vilka applikationer som används. Det kan vara så att två lärosäten använder samma applikation men med olika tillämpning och då är det rimligt att det är olika applikationer och ur ett samarbetsperspektiv blir det svårare att hitta gemensamma samarbetspunkter. Nedan följer en lista på förslag till tillämpningar inom ett lärosäte.

Infrastrukturarkitektur

...