...
Eftersom ett system kan ha flera tjänster som kan användas av flera verksamhetsförmågor blir det problematiskt med styrningen på systemnivå kopplat till ett verksamhetsområde. De verksamhetsområden som ofta finns definierade i en förvaltningsmodell är inte helt olikt förmågor. Dock så finns det fler förmågor än vad som brukar definieras som förvaltningsobjekt. Dessutom blir kopplingen till delar av verksamheten som inte riktigt passar in i de klassiska förvaltningsobjekten blir tydligare om dessa kopplas till förmågor istället. Det representerar bättre vad fokus skall ligga på inom verksamheten. Ett bra exempel på detta är verksamhetsområdet som brukar kallas infrastruktur. Detta område brukar innefatta allt från integration till andra infrastrukturella tjänster såsom XXXXX; sök, autenticeringstjänster och katalogtjänster men även tjänster som inte syns i verksamhetsperspektiv såsom backup och andra infrastrukturella plattformar. Istället föreslås exempelvis integrationer att styras från en förmåga istället - samvekansamverkan. Samverkan har hand om all samverkan inom lärosätet och inte bara tekniks integration. Detta sätter agendan för vad teknisk integration handlar om, nämligen att samverka så att verksamheten får det informationsstöd som verksamheten behvöer behöver för att fungera. När det gäller katalogsystemen blir förvaltningen mer komplex eftersom den borde styras från flera förmågor istället baserat på tjänster och information som tjänsterna hanterar. Detta exemplifieras nedan.
Ett bra exempel på när det uppstår problem när förvaltningen styr ett system är när delar av systemet innehåller information som stödjer flera verksamhetsområden och har tjänster som nyttjas av flera områden. Exempelvis äger HR ofta linjestrukturen för en verksamhet men själva HR-systemet klarar inte av att uttrycka en hierarki för linjen. Det brukar reslutera att denna information läggs i ett annat system som kan uttrycka det. Detta system kan även innehålla annan inforamtion information om verksamheten men som inte är relaterad till linjestrukturen. Det resulterar i en komplex förvaltningssituation där ett annat verksamhetsområde förvaltar ett system som en annan del av verksamheten har behov av att styra. Förslagsvis bör systemen brytas ner i tjänster som används av förmågor och den förmåga som ansvarar för informationen som bearbetas inom tjänsten förvaltar också tjänsten. Det betyder att ett system kommer att förvaltas av flera förmågor, men tjänsterna och inforamtionen förvaltas av en förmåga. Detta leder till tydlighet i hur information förvaltas och att de tjänsterna får en mer korrekt styrnign styrning utifrån behovet i verksamheten.
...